Som alla missbruk borjade allting med en arom. Det ar absolut sa historien om Alison Karlene Hodgins borjar, som med enkom 18 ars alder borjade sitt aventyr i natdejtingvarlden. Och som all andra unga vuxna gjorde han det med oskuld och speciell cynism. I sitt konversera med Huffington Post, kommenterar kvinnan: “sjalv varenda 18, i min basta vans kallare, flyktig berusad pa billigt vin nar sjalv skapade en profil for henne som en bit fran ett ploj.” Men Hodgins visste inte att detta skamt skulle bli medelpunkt i hans leva en tid senare.

Bums efter borjade Alison prova natdejting gallande egen hand. Som miljontals berattelser i varlden, Hodgins laddade ner Tinder pa natten, bara forut att senare angra sin tandstickor gallande morgonen och fortsatt att stryka din profil. Denna handling foljdes fran loftet att inte atervanda, men som hander med missbruk, varade hans ord inte pro lange.

Men bred denna tillfalle varenda Hodgins fortfarande ganska valmaende. Realitet ar att smavaxt efter att hon borjade sitt aventyr i en varld av onlinedejting och svep at vanster och hoger, hittade kvinnan en partner. Detta kondition varade ett ar. och det ar i slutet nar den sanna historien borjar.

Ett lockton med dragkamp

“Efter uppbrottet sorjde sjalv forhallandet innan sjalv laddade ner en ny app. ” sager Alison och forklarar hur han lyckades pricka fler par potentiella par efter handelsen. Nej varje ej turen pa hans sida. “Jag dejtade varje och en i tvenne manader.”

“Efter varje uppbrott sa sjalv till mej sjalv att sjalv skulle plocka lite epok. Jag ville fokusera gallande mig personligen. Hon skulle reflektera ovanfor vem sjalv varje och baksida av underben jag ville. Sjalv skulle ej ladda ner nagon dejtingapp.” Men tva veckor senare, Alison vaknade med sin telefon i handerna och en App Store oppen med ordet “Dating” i sokfaltet.

Men varfor blir vi bundenhet fran dejtingappar?

Sa klart skulle det vara orattvist att skylla Alison sjalv for hennes dejtingappsberoende. Fastan allting, de ar ett medium som allihopa andra att tillfredsstalla ett av de viktigaste manskliga behoven: vilja ifall tillslutning.

I sjalva verket ar det just detta behov som gor oss “beroende” av dessa applikationer. Hjarnan ar ett organ med imponerande plasticitet, som kan byta sin kemi som svar gallande en specifik upplevelse, och karlek och fasthallande ar bland de mest kraftfulla som du kan erfara.

Enligt Dr. Michael Merzenich, Chief Scientific Officer pa Posit Science, dessa ar en av de viktigaste upplevelserna som nagon kan ha i sitt leva. “Naturligtvis kan dessa upplevelser framkalla nagra fran de storsta forandringarna i hjarnan som en person kan uppleva”, kommenterar forskaren. Global DatingInsights.

Utover sina anforande ifall karlekens konsekvenser kungen den manskliga hjarnan, inneha Merzenich aven gjort en del forskning ifall hur dejtingappar paverkar den. Har forklarar hon baksida av underben hander nar vi borjar svepa at vanster och hoger kungen appar som Tinder, och varfor.

“Vi vet att nar en person gor nagot givande, som att skrida gallande en fantastisk dejt eller motas en lustig person, frigor hjarnan dopamin, en neurokemikalie forknippad med bonus. Det intressanta ar att hjarnan ej behover ringa beloningen for att lossa dopamin; om hjarnan forutser att beloningen kommer i framtiden frisatter den samt dopamin.

Av denna skal, nar en person borjar glidande mellan potential tandstickor kungen en dejtingapp borjar hjarnan automatiskt forutse spanningen och beloningen av en dejt och frigor dopamin.”

Men Merzenich ar ej den enda som har lyckats forbinda detta fenomen till den manskliga kretsen. Dr Judson Brewer, i sin bok Det begarande sinnet, erbjuder samt en glimt gallande denna aterverkning. Arme forklarar Brewer hur sociala appar fran nagot batalj aktivera samma “krets” som substanser som sprit, kokain, heroin, oxikodon och flertal fler. Som svang ar inneha en dos Tinder i de flesta fall ej jamstalld forodande konsekvenser som de substanser som namns har.

Natasha Dow Schull, antropolog och forfattare till kissbrides.com min webbplats en bok som kopplar inte fri till teknik, diskutera likheterna mellan spelautomater och dejtingappar. Som Schull kommenterar DailyBeastberoendet av dessa applikationer fungerar pa likartad metod som spelberoendet.

“Parallellerna finns i hur upplevelsen ar formaterad, oavsett om beloningar levereras eller inte. Om du inte vet vad du kommer att atnjuta eller nar, leder detta till mer uthalliga beteenden, som i sin svang ar de mest beroendeframkallande.

Du bygger den har forvantan, den forvantan bygger, och det blir en slags befrielse nar du far en bonus. Jackpotten, en ding-ding-ding, en matcha”.

Ett problem som drabbar vissa mer an andra

En examination gjord fran Match, bekraftar antalet konsument som tenderar att atervanda till applikationen kungen en bestandig basis. Enligt webben, 15% av singlar kungen Tinder de kommenterar att de kanner sig beroende fran processen letar efter en dejt.

Fran denna invanare ar det mannen som tar den storsta delen, med 97 % hogre tillfalle att bli avhangig. Kvinnor bestar under tiden den minsta delen; men de ar 54 % mer benagna att drabbas fran utmattning efter denna process.

En tredjedel fran anvandarna fran dessa appar har aldrig gatt pa en dejt med nagon de har traffat gallande dem. For detta sammanfattas allt till ett slags “videospel”. I en artikel forut BBC, Lucy Vine beskriver denna upplevelse som att “tjana poang i ett videospel”. “Det ar ett tidsfordriv snarare tv:n nar sjalv ar uttrakad”, sager hon.

David Greenfield, professor i psykiatri vid University of Connecticut School of Medicine, haller med Natasha Dow Schulls och Lucy Vines resonemang. Framat tillagger han att i de flesta av dessa fall finns det intet vi kan bega for att befria oss fran dessa beroendeframkallande kanslor.

Dopamin ar en intensiv signalsubstans som ar kopplad till overlevnadskretsar som att fortara och sex, sa vi talar ifall att skrida emot nagot som biologiskt inneha utvecklats i hjarnan under tiotusentals ar.

Fran denna syfte kan en fran losningarna alska i att gallande djupet inse det att ha fler val kommer inte att skapa oss lyckligare. I sjalva verket, enligt Greenfield, “stressar det oss annu mer.”